Typ, så här?

Idag ska jag visa en historia....
Typ ....Vaddå, berättar man inte historier?
Ja, du får väl avgöra själv....
Berättelse i kombination med bilder.


Typ...så här idylliskt kan det se ut vid vattnet...

Likt "FINN 5 FEL"  kan det se ut så här ett par dagar senare....



"Felen" består inte i att det är mörkare på den översta bilden eller så....
Nää....Det är en sak som saknas!



JUST DET!
BÅTEN är "borta".....

Eller är den det?????

Igår fanns där en....



Det verkade kallt....och jag tänkte på min DOTTER på BAHAMAS!
Hon dyker i varmare vatten!
Den här bilden lockar nog inte henne, vad gäller att komma till SVERIGE!

Idag såg det ut "Typ så här" vid bryggan...



Vad vill jag då säga med denna berättelse?

Jo, jag tänker så här:
Livet är som den här historien
Ibland är allt lugnt och stilla...
Alla delar i livet finns med!

Se´n HELT PLÖTSLIGT ÄR DET NÅGOT SOM SAKNAS!

Det kan vara banala saker eller mer allvarliga....

I mitt fall är det min pappa som alltid har funnits, och just nu håller han på att dyka liksom båten...
Han tittar "upp" ibland (liksom båten) genom att vara mer medveten....
Och andra dagar är han trött och frånvarande...

Jag försöker nog vara den där dykaren......
Den som matar, uppmuntrar, sjunger och läser dikter.

Min pappas pyjamasjacka gick sönder i början av veckan och då sydde jag en ny ...


Den är gjord i FLANELL
Min pappas älsklingstyg, varm och mjuk flanell...
Ljusblå BJÖRNAR gjorde att man ville GOSA med pyjamasen.

Min PAPPA fick massor av uppmärksamhet, i sin nya pyjamas....
Han log med hela ansiktet då jag frågade om någon märkt att han hade ny pyjamas...
-De springer här hela tiden och pratar om mig och min pyjamas, sa han.

Jag berättade om den sjunkande båten för min pappa, och han sa:
-Varför bogserar de inte upp den? Den måste dras upp!

Det är ganska konstigt, men min pappa sa precis det som min man säger..
Hur kommer det sig?

Bilden här nedan visar en gubbe som min
ÄLSKADE PAPPA har gjort...
Tänk det var LÄNGE SEDAN min pappa svetsade, åkte skidor och fiskade...



Veckans dikt är ganska "mörk"men den passar in i livet hos mig:


Nu mörknar min väg...
(Dan Andersson, 1921)

Nu mörknar min väg och mitt dagsverk är gjort,
mitt hjärta är trött, min säd har jag sått.
Som tiggare står jag, o Gud vid din port,
och blodsrosor växa på stigen jag gått.


Mina tre ordspråk handlar om LIVET:

Livet är en kort dröm.
                              (latin)

Livet börjar och slutar med gråt.
                                             (svenskt)

Varje dag av ditt liv är ett blad i din historia.
                                                                 (arabiskt)


Typ, så här...
LEV & MÅ så länge du kan// KRAM


Kommentarer
Postat av: Gammelmormor

En liten rättelse om den fina gubben.



Den svetsade gubben fick Rune när han slutade på E-lux av sina arbetskamrater, Örjan bl.a.,men Rune skulle nog ha kunnat svetsa till en sån gubbe han också.Han har säkert varit med och svetsat liknande till arbetskamrater som har pensionerats före honom. De hade ett mycket gott kamratskap, fast det retades om fel lag vann, Maif eller IFK.Här har dom varit snälla och satt på MAIF-märket.Det är snart 28 år sedan.

Tänk vad tiden går!



Puss och kram

2009-01-18 @ 19:24:10
Postat av: Moralmamman svarar...

Okej, det var såsom jag trodde...

Jag frågade pappa idag, vem som gjort gubben.

Han sa att det var han!

Jag trodde mig minnas att det var en födelsedagspresent, men det förnekades av fadern...



Visst är det så, som du KÄRA MOR säger...

Han hade kunnat göra en själv, men rätt ska vara rätt...

DET ÄR PAPPAS ARBETSKAMRATER som gjort den!KRAM

2009-01-18 @ 21:08:36
Postat av: lena Korall

Hej Marianne

Jag har tänkt så mycket på dig, din mamma och pappa de senaste dagarna. Det blir tomt och livet förändras, det är 20 år sedan min pappa gick bort och fortfarande saknar jag honom och tänker ibland" det ska jag fråga farsan" tills jag sekunden senare kommer på jaa visst ja.. Du hans pyjamasar är jättefina och vad mjuka de ser ut....

Världens tanke och kram till dig från Lena

2009-01-20 @ 00:25:06
Postat av: Moralmamman svarar på hemmet

Tack Lena för tanken! Den värmer. Kram från Marianne

2009-01-20 @ 08:18:27
Postat av: Gammelmormor

Lena!

Tack för din empati! Du vet hur det är.



Kram från en gammelmormor

2009-01-20 @ 23:34:01
Postat av: dottern Carola

Det var en väldigt fin jämförelse. Jag tror inte att man försvinner när man dör, jag tror att energin som finns i själen lever vidare på ett annat sätt.



Det var en fin dikt av Dan Andersson. Hälsa morfar att jag gör likadant med Enzo som han gjorde med mig när jag var liten. "Räven kommer och går han tar vad han får han tar lilla Enzo"!!!! Då skrattar Enzo och blir så exalterad...



Nej de kyliga bilderna lockar inte. :) Men vi har det rejält kyligt här också. Se bloggen. Ingen dykning i varma vatten här inte.



kram



2009-01-23 @ 02:40:59
URL: http://hajen.blogg.se/
Postat av: Camilla K

Hej Marianne!



Vilken fruktansvärd tid det är för er alla nu när er pappa är så trött och svag och sakta "försvinner" ifrån er.

Min pappa försvann ju från oss på helt annat sätt...knall & fall utan förvarning i alldeles för unga år. Jag tyckte det var fruktansvärt just då..men idag vet jag inte längre. Kanske det var det skönaste för alla inblandade!?



Tänker på er!



Visade bilden på din pappa från i julas för min mamma, de jobbade ju på samma ställe, och hon blev alldeles förfärad att knappt känna igen den långa, mörka Rune med glasögon som bjudit på så goda lingonstrutar!

Hälsa honom gärna att Evelyn på kontoret på Elux pratar om dessa goda strutar än idag! Hon fick receptet och har försökt göra dom någon gång men antagligen var Runes mycket godare eftersom det är just dom hon pratar om!



Kramar från Camilla

2009-01-24 @ 19:31:47
URL: http://camillak.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0