moralmammans

Vill bara säga TACK till dig, du "tappra själ" som hittar till min blogg trots att jag är så dålig på att skriva nuföriden. Skyller till viss del på tekniken men jag har visst totalt tappat lusten att skriva här... Idag vill jag i alla fall att du tittar på detta klipp, så förstår du vad jag menar med min överskrift.. http://www.youtube.com/watch?v=VJMbk9dtpdY Historien om fadern och hans son berör mig djupt och vill du finna fler klipp så sök på: The story of Rick and Dick Hoyt - Team Hoyt Jag finner inte hur jag ska få in min bild, så det får räcka så här för idag. Jag har använt min föräldrakraft på CROSSBANAN i helgen. Vi åkte hemifrån fredag kväll och kom hem söndag kväll. På återhörande från en MORALMAMMA Lev & Må!

Ja, som jag skrev för två veckor sedan har min bloggsidas funktioner ändrats. Jag har inte tid att försöka förstå mig på hur den fungerar. Tänkte visa några fina bilder jag har tagit i norra Sverige men det blev för invecklat, helt enkelt! Hur som helst MITT FÖRHÅLLANDE TILL NORRA SVERIGE är märkligt! Jag kan verkligen längta till norrland, både sommar & vinter. MEN när jag väl är där undrar jag hur det kom sig att jag åkte dit? Bilden som finns med i dagens text är tagen då vi kom till Tärnaby. Det är så vackert där med kyrkan, fjällen, sjön och den branta Anja-backen. Här ovan är en favoritvy, en bild tagen då vi var ute på vår skoterfärd. Det är så vackert att jag nästan blir religös! Att först LÄNGTA till något som sedan är UNDERBART gör mina känslor för norrland ännu underligare... Jag menar då jag helt plötsligt undrar vad jag gör där... Känslan kommer INTE då det är så här vackert väder, som det är på bilden, utan den kommer då det är "VILL-VÄDER" (vildväder)! Egentligen är det samma känsla som kan infinna sig då jag LÄNGTAT till STOCKHOLMS PULS. Helt plötsligt, när jag står där framför en spegel i ett provrum i STOCKHOLM, och provar något som jag absolut INTE BEHÖVER....Då kan samma känsla komma! Vad gör jag här? Visst vet jag att detta är ett välfärdsproblem. Min äldsta Dotter vidgar mina vyer då hon LÄNGTAR efter en välfylld mataffär. Jag har hur många som helst att välja bland.Inte LÄNGTAR jag till dessa! Nä, istället kan jag "oja" mig över att jag MÅSTE åka till affären. Kanske är det längtan som är själva poängen? När LÄNGTAN INFRIAS försvinner "välbefinnandet" och jag LÄNGTAR EFTER NÅGOT ANNAT! Känns det igen? Här i södra Sverige är det i alla fall VÅR, det är stor kontrast från min mammas krokusrabatt, som du ser här ovan, till min morbrors trädgård.Se själv här nedan! Nu är jag allt för irriterad över att jag inte förstår mig på funktionerna på bloggen, vill ju fixa texten snyggare...Tvättstugan väntar! Finner bara ett ordspråk om längtan så här kommer det: Längtan bär en människa halvvägs. (Island) LEV & MÅ!