UPP & ner...

Hmm...
Då har det gått en vecka sedan jag skrev sist och vad har då hänt?



Jo, jag känner mig som GRETA GARBO, gömd bakom mina solglasögon...
Här poserar jag med yngsta dotterns solhatt, "bara" för att förstärka GRETA GARBO-looken.
Naturligtvis var Greta mycket vackrare och elegantare än vad jag är men men men...

De två veckorna som jag låg med näsan riktad mot golvet gick i SNIGELFART (min upplevelse då),
men nu så här i efterhand var det nog inte så farligt!
TÄNK VAD VI MÄNNISKOR ÄR FENOMENALA PÅ ATT FÖRTRÄNGA DET SOM ÄR OBEHAGLIGT!

Hur går det då med SYNEN?


Ja, jag är ju i alla fall inte blind!
Näthinnan har fastnat igen och jag ser, om än väldigt suddigt..
Bilden här ovan får symbolisera mitt suddiga seende.
Min äldsta dotter och mitt förstfödda barnbarn!
De har förgyllt min vardag dessa veckor.
HUMÖRET har växlat mellan UPP & NER - Vissa dagar har jag känt mig väldigt "DOWN" men som tur är har det gått över ganska snabbt!

Jag försöker ju se LIVET UR EN POSITIV SYNVINKEL.
Det kunde ha varit värre...
NU LÄMNAR JAG DET!

Här nedan ser du en av mina BAHAMASPRESENTER
(Jag lovade ju faktiskt för flera veckor sedan att visa bilder på de gåvor jag fick- bättre sent än aldrig heter det ju)
Äldsta dottern hade köpt denna sköldpadda till vår toalett på nedre våning.
Jag tycker att den passar väldigt BRA
VAD TYCKER DU?


I samband med denna sköldpadda "måste" jag bara visa er min fina toalettsits som jag köpte i Munchen för ett par år sedan. Den har hållt sig så fräsch och fin trots att det gått flera år...
(Jo, jag vet att jag har visat den tidigare men det var ju som sagt flera år sedan)

Tillbaka till de BAHAMASGÅVOR jag fick:
Jag önskat mig någon slags båt av äldsta sonen och hans sambo.....
och det blev detta fartyg....
Visst är den fin?
Den passar så bra i fönstret i vårt nyrenoverade badrum


Jag fick också ett HALSSMYCKE av äldsta Dottern med familj.
Hon hade köpt det till min födelsedag i maj så jag hade sett det via webbkameran.
Ett TYPISKT Moralmamma-SMYCKE, men ändå påminde det inte om något smycke som jag redan har!



I veckan som kommer ska jag tillbaka till ögonkliniken och då ska jag ha smycket på mig
Känner på mig att det är ETT TURSMYCKE!
Det blir kanske fler tillfällen att använda det på, såsom TURSMYCKE menar jag?

Ska nu sluta "svamla"...
Det här håller helt enkelt inte!

Men innan jag slutar skriva för denna gång vill jag berätta att jag prövade att cykla med näsan riktad mot marken...
Yngsta sonen cyklade före (på cykelbanan) och varnade mig om det kom någon.
Det vita strecket som skiljer cykel och gångbanan åt fick bli mitt LEDSNÖRE!

Främmande människor frågade hur jag mådde då jag satt på pakethållaren utanför affären, med näsa riktad mot marken...
DET GLADDE MIG - MEDMÄNNISKOR BRYR SIG faktiskt om varandra
TACK!
En kollega hade sett mig på promenad och hon tyckte jag betedde mig underligt,
så på kvällen ringde hon och frågade hur jag mådde.
Hon hade sett att yngsta sonen var tvungen att vägleda mig...
TACK - sån´t värmer också!
DET FINNS SÅ MYCKET KÄRLEK OMKRING OSS- fånga den!

Idag cyklade yngsta sonen och jag till kyrkogården för att sätta blommmor på min faders grav
(och nu riktade jag blicken upp igen eftersom gasen i ögat försvunnit efter operationen)
På hemvägen köpte vi glass och tittade på ett LOPPIS
Köpte en "Klok-bok" som jag kopplar till min senaste vecka och nu ska du få ta del av dess text!
Siffran sju är ju MAGISK så det får bli 7 tänkvärda CITAT...

Motgångar
får vissa människor
att bryta samman,
andra att överträffa sig själv.

(Jag hade väl ALDRIG trott att jag skulle våga cykla utan att kunna se vägen)

Ont försvinner,
när värre kommer.

(Mina värkande axlar kändes som futtig smärta då ögonen var nyopererade)

Du behöver inte
älska alla.

Alla älskar inte dig!

(Jag har mött så mycket KÄRLEK & OMTANKE dessa veckor så jag tror på kärleken)

Inte ens våra bekymmer
varar för evigt.

(Så sant, så sant...bekymrens karatär förändras...)

Livet behöver inte vara perfekt
för att vara underbart!

(Min syn kommer aldrig att bli perfekt men det finns delar av synen kvar...TACK!)

Oroa dig inte
för morgondagen -
i övermorgon
är den över.

(Ska bli bättre på att njuta av nuet!)

Att vara tacksam
och inte visa det,
är som att slå in en present
och aldrig överlämna den.

(TUSEN TACK för alla "presenter" jag har fått ta del av denna vecka..och då menar jag inte fysiska saker utan omtanken som visats genom telefonsamtal och påhälsningar. De värmer då livet känns UPP & NER!)

KRAM
LEV & MÅ!

Kommentarer
Postat av: moralmammans mor

Vilken vacker dotter jag har och så klok!

Vackra saker har du också fått av mina barnbarn som har god smak när de väljer presenter. Ska bli roligt att se när jag kommer hem i höst.

Håller tummarna för att du får positivt utlåtande i morgon!

Håller också med om att ens medmänniskor bryr sig om hur man mår. Det har jag märkt nu när jag går med kryckor.Stackare, säger många, men jag känner mig inte som en stackare eftersom jag tror att jag blir bra och jag deppar inte (bara iblland)



Puss och kram

2009-08-10 @ 13:18:12
Postat av: Ann i Vilhelmina

Då hopaas jag att ni båda, Moralmamman och Moralmammans mamma mår bra när jagska sedem i september, för jag kanske kan få träffa mamma också.Fast det verkar vara ett företag att ta sig till Motala.....får se hur många byten det tar. när Moralmammans mamma tar sig till stugan hur åker du då, med tåg?

Hur många kan vi tänkas bli påklassträffen, är det någon som kommer? Jag siktar in mig på att komma på fredagen. Ska vi planera för någon mat? Får nog ringa dig. Krya på dig och ta hand om synen. Kram Ann

2009-08-11 @ 00:30:49
URL: http://naaaan.blogg.se/
Postat av: Moralmamman svarar...

Klart att vi SKA MÅ BRA!

Du är hjärtligt välkommen!



Mellansonen reste till Storuman i juli och han hade två byten, ett i Vännäs och ett i Hallsberg.(På ditvägen var det visst 3 byten)

Det ska bli så roligt att ses, men det är "bara" MiLouise, Kerstin, Anette,Pia R? & Du som gett livstecken ifrån sig. Sista anm. dag var ju den 29/8 så det finns ju hopp ännu..

Vi får höras via telefon// KRAM

2009-08-11 @ 20:55:57
Postat av: Helen från Luleå

Oj så skönt att läsa att det känns bättre i ögat, och visst är du lik Greta Garbo! kramar från oss i Luleå och hälsa familjen hälsningar Helen

2009-08-16 @ 18:02:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0