Det som betyder MEST.....
Naturbild igen!
En alldeles vanlig söndag....
Jag har bestämt mig för att skriva väldigt kort idag.
Det känns som om ingen orkar läsa, och kanske är det "bull-shit" jag skriver...
Min äldsta Dotter och hennes familj har i alla fall klarat sig bra från orkanerna Gustav, Hanna och Ike.
Här "måste" jag bara infoga ett rim från den bok som jag fick först i livet.
Boken heter FILIPPA HALLONDOFT skriven av Eva Billow (utgavs 1960)
BLÅSTEN
Jag är BLÅSTEN.
Jag gör som jag vill.
Blåser hit eller dit,
jag är aldrig still.
Det är jag som susar sssss i säden.
När jag kommer farande böjer sej träden.
Knakeriknak, jag tar mej ett tak,
suserisus, jag skakar ditt hus!
Vem kan hindra mej, vem säjer till?
Jag, som är Blåsten,
gör som jag vill!
Det är precis så jag har känt dessa orosdagar.
BLÅSTEN (läs orkanen) gör precis som den vill...
VI ÄR SÅ SMÅ!
Det som betyder MEST är att mina KÄRA ÄLSKLINGAR på andra sidan jordklotet mår bra!
Nu kommer en sjukdoms & klagomur....
Min ÄLSKADE PAPPA har inte mått bra, han går på penicillin!
Min ÄLSKADE MAMMA har inte heller mått bra. Värk i ben och rygg.
Jag var "tvungen" att ta saken i egna händer, se till att hon kom till vården!
Där....
MITT I VÅRDEN...
Kom jag på:
JAG HAR JU OCKSÅ ONT I RYGGEN & BENET!
Det slutade med att både MOR & DOTTER röntgades..
VILKEN VÅRD!
Dagen därpå fick vi båda veta:
KOTFÖRSKJUTNING, klämd kota och "förslitningsskador" på ryggraden...
Ett GENETISKT ARV!!
Mor & Dotter har likadana ryggrader! sa sjukgymnasten Maria.
DET SOM BETYDER MEST ÄR ATT FÅ VARA FRISK!
...att ha MAT, VATTEN och människor som bryr sig BETYDER också mycket!
En av mina goda vänner har blivit uppsagd efter många lååånga arbetsår.
Hon har VERKLIGEN SATSAT, gett av sitt stora engagemang...
Men det betydde inte mest!!!
Jag håller TUMMARNA för att hon blir betraktad och värderad utefter
ALLT VAD HON HAR GJORT
för företaget!
Min kära MORBROR sa häromdagen att han mår som BÄST när han ligger horisontellt, i sin favoritsoffa...
-Jag behöver inte mer, sa han
FÖR HONOM BETYDER LUGN & RO väldigt mycket. ATT NJUTA I SIN VARDAG.
HAN ÄR EN KLOK MAN, säger han själv....
Dagens text avslutas med mer HALLONDOFT...
Filippas Tvättvisa
Jag blaskar och gnider
och slaskar och vrider
och hänger i solen
blusen och kjolen
och min lilla skjorta.
Och solen torkar
allt vad den orkar,
och aldrig mer ska jag
ner mig lorta.
MÅNGA HALLONDOFTANDE KRAMAR
Lev & MÅ!
Tänk att jag kommer ihåg dikterna fast det är så länge sedan. Det är väl för att dom är så bra.
Din kusin Carina som jag träffat i helgen tycker om att läsa din blogg och det gör många så du kan känna dig nöjd med ditt bloggande.
Tack för att du tog mig till doktorn! Jag hade nog annars legat än och deppat.
Vi får vara positiva och hoppas ryggbesvären ger med sig för oss båda.
hallå hallå där.
JAG läser! Och det är inte bullshit! Den där dikten om blåsten var mycket bra. Den kanske man skulle skriva på plywoodskivorna över fönstrena som ska skydda en mot blåsten. Kanske vore det som att göra blåsten snäll om den såg en dikt om sig själv när den blåser fram.
Jag måste också säga att jag uppskattar alla fina SVERIGE bilder som du har på bloggen. Här borta på Bahamas måste man ha lite Sverige bilder att titta på ibland. Så tack för det.
Mitt dilemma består av att lillen står och drar mig i benet och nyper mig i skinnet när jag sitter framför datorn. Så då måste jag sluta. Han vill leka. Och vem kan säga nej till det?
Måste ju bara säga att du skriver många kloka och roliga inlägg, jag är bara för slö för att kommentera så ofta som jag borde. Nu har vi vintrat upp stugan i Grundfors och avslutade det hela med en kopp kaffe i din mammas stuga innan vi drog hem till vardagen igen.
Många kramar till er alla.
Äntligen måndag.... undrar vad Marianne har skrivit... Nej men vad menar hon?! Orkar inte läsa? Bullshit ?! Läser gör jag, begrundar, tar till mig, njuter, längtar , fantiserar och mycket mycket mer.
Krya på er!
Kramar Carola
var rädd om din rygg sen ska räcka länge tillMarianne! Vilekn fin bild och härliga dikter, dem har jag inte läst förut. Sköönt att höra att vården inte tapat all glans utan att ni båda fått hjälp. tycker trots alla år i vård att det finns ljusglimtar även om jag kommit i den åldern att jag tycker att mycket "var bättre förr". Glädjer mig varje vecka åt att läsa det du skriver. Skrivandets gåva har du kanske ärvt att din pappa. Hoppas att pencillinet biter på Rundes besvär.
Kram Lena
