moralmammans

Okej, då ska vi se om allt tekniskt funkar igen....
Jag skrev inget förra söndagen på grund av att jag blev så "trött" på tekniken!!!
MEN IDAG finns här mycket text!

Min Äldsta Son säger att han tror det är min dator som är överbelastad, då det blir error....
Datorn låter som ett tröskverk! Kanske borde den "dammsugas"....

Shit the same.....

Här ovan ser du en nytagen bild på mig. Jag bär en mockajacka som jag använde väldigt mycket för så´där 35 år sedan!
(Snacka om att vara en hamster...Som sparar)

Jag har skrivt en text om denna jacka på en "Tal-, läs- och skrivutvecklings kurs" som jag går på i Gävle.
Ja, okej jag vet...
* Jag är GALEN som åker tåg från Motala till GÄVLE!!!?'
(Det är 38 mil enkel resa för er som inte vet)
Fram och tillbaka på samma dag, 76mil......
Åker 06:17 och kommer hem 21:32
"Bara" för att gå en kurs om hur man kan stimulera elevers TAL-, LÄS- & SKRIVFÖRMÅGA???
* DET ÄR SÅååå HiMLa KuL!!

Här kommer nu min text:
(och för dig som inte vill läsa hoppa över det kursiva, tills det kommer en ny bild)

Mitt ÄLSKADE klädesplagg!

Köpta kläder var en lyx under min uppväxt på grund av familjens ekonomi.
Min mamma och även min mormor var duktiga sömmerskor. Många gånger fick jag specialsydda kläder där jag själv hade valt ut ett vackert tyg. Kläderna hade modern snitt och jag var oftast väldigt nöjd med resultatet.

På min kropp har det bland annat suttit färgglada klänningar med stora volanger, storrutiga och småblommiga kostymer samt utsvängda byxor i bredspårig manchester.
 
Mina kamrater var ofta avundsjuka på dessa moderna och speciella kläder.

Med tanke på denna bakgrund är jag själv väldigt förvånad över att det första klädesplagg jag tänkte på, då vår skrivuppgift till "Mitt älskade klädesplagg" blev känd, inte alls handlar om något av dessa plagg.
 
Istället är det ett "köpeplagg", en fransjacka i ljusbrun mocka.
Åh, vad jag hade längtat efter att få äga en sådan dyrbar och häftig jacka.

Mitt första möte med jackan gjordes på JC och året var nog 1972. Eftersom jag visste att familjens ekonomi inte tillät dyra klädinköp, trodde jag inte att jackan skulle kunna bli min. Tillsammans med min bästa vän Marie besökte vi JC nästan varje dag. Jag provade jackan många gånger och tillsammans njöt vi av att titta på detta "underverk". Maries familj hade också ekonomiska begränsningar vilket gjorde att vi förstod att jackan var ouppnåelig.
 
Naturligtvis berättade jag för min mamma om jackan. Hon lyssnade och sa precis såsom många mammor har gjort under årens lopp:
-Ja, vi får se...
-Den är ju så dyr...
- Du får väl börja spara....
SPARA? Herregud, då skulle jackan hinna säljas!

Men så en dag hände det ofattbara! Jackans pris var nedsatt. REA och "min" storlek fanns kvar.
Vilken tur att min mamma hade börjat jobba vid Motalas taxiväxel som fanns i en barack på Stora torget, mitt i centrala Motala. (Min mamma hade varit hemmafru tidigare.)

Marie och jag "älgade" dit.  "Älgade" var ett mycket populärt uttryck på den tiden, vilket betydde att man gick med mycket raska och bestämda steg.

Jag bönade och bad: -Snälla mamma! Jag bara måste få köpa den jackan! Snälla, snälla, snälla! Min mamma veknade. Hon hade fått ett eget arbete och tjänade egna pengar. Tidigare gjordes alla inköp efter gemensamt övervägande...
Men nu behövde hon inte fråga min pappa om "lov",

Den ljusbruna jackan i mocka blev min! Det fanns mockafransar i nedkant på jackan och likadana fransar på okdelen. Vilken jacka!

Jag kände mig som världens finaste och tuffaste tonårstjej. Jackan användes i många år vilket resulterade i att fransarna som satt i nederkant gick av.

Denna jacka hänger fortfarande kvar på en galge hemma hos mig, trots att det har gått 36 år sedan den inköptes.
 
Efter denna texts tillkomst tog jag fram jackan och mannekängade för mina två yngsta söner. De är tio och tolv år gamla. Sönerna såg undrande ut: - Vad är det där för jacka?

Då berättade jag min mockajackas historia. En historia de aldrig tidigare hade hört.
 De förundrades: - Köpte du den där westernjackan för 36 år sedan? När du var 13-14 år?

  - Mmmmmmm... det gjorde jag, blev mitt stolta svar, och den passar fortfarande!

Efter denna berättelse kommer en ny bild


En bild på fötter......
Det är min yngsta sons fot tillsammans med en nyfödd flickas fötter..
Det skiljer alltså ca 10 år mellan dessa fötter...
Det är våra goda vänner som blivit mormor och morfar.

Nu hör jag hur äldsta sonen säger, med en liten underton .....
-Hmmm, vilken intressant bild!!

Sonen anser att jag vid vissa tillfällen tar helt galet mycket bilder.
PÅ INGENTING!

Hur som helst.....
JAG HAR VERKLIGEN ÄLSKAT ATT LUKTA & PUSSA PÅ MINA BARNS FÖTTER, då barnen var små alltså!!!
(Nu när de blivit äldre är det inte lika lockande att lukta på dem...)

På tal om små barn som växer...
Min äldsta sons vän Kieran är inte heller liten längre.
Han har utmanat mig att berätta 7 saker om mig själv och sedan "bolla" utmaningen vidare till tre andra människor...
Okej, jag gör väl ett försök..
(Men det är både första och sista gången jag antar en sådan utmaning...
Det är lite "Kedjebrevs-VARNING!" enligt mitt sätt att se saken.)

1. Jag har ÄLSKAT en begie mockajacka med fransar.

2. Färgade håret kolsvart en gång på 70-talet...Och då menar jag KOLSVART!
    Försökte sedan få bort det svarta och istället blev håret morotsrött!

3. Jag har ÄLSKAT att lukta på mina barns fötter.

4. Till Maldiverna reste vi i början av 90-talet. Jag som älskar att fotografera och filma hittade naturligtvis mycket att "föreviga".....Jag filmade strandkrabbor som sprang upp och ner i sina sandhål. Jag filmade i timmar!!! Krabba upp, krabba ner....Krabba springer, krabba försvann......Krabba upp....Stor krabba....liten krabba....Krabba försvann!
Hur intressant var det att titta på den långfilmen tror du?

5. Jag har ÄLSKAT att köra raggarbilar. Det var faktiskt en "last" som jag helt hade förträngt, ända tills jag fyllde 50 år.
En av mina kollegor har en bror som var "ute i svängen" samtidigt som jag på 70-talet. När brodern fick veta att jag arbeta tillsammans med hans bror hade han sagt: -Jasså, jobbar du på samma skola som henne. Den raggartjejen känner jag igen!
Det var ju så att när jag hade tagit körkort ville jag köra så mycket som möjligt, och då ställde jag ju upp som "chaffis"

6. Flyttade hemifrån då jag var 16 år, i april 1975. Tog ett lån på SVERIGES RIKSBANK. 10 000:- räckte till ett nytt hem.

7. Då jag var liten Skrämde jag mina kompisar  i källaren på Dunteberget . Det har jag fått veta av en som blivit skrämd, annars hade jag inte vetat om det. Att jag skrämdes alltså... Vi bodde i ett hyreshus där det fanns en lååång källare under lägenheterna. I källaren fanns det ljusknappar som man var tvungen att trycka på för att lyset skulle tändas, och dessa lampor släcktes automatiskt efter en viss tid. Källaren hade två zoner, dvs man kunde bara tända den del där man befann sig. För att kunna tända längre bort behövde man gå dit...Det var här jag skrämdes..När man gick i källaren, mot den mörka delen skapades skuggor från våra kroppar, in i mörkret...Då kunde jag säga: -Hjälp, det kommer nå´n. Ser du? .....och så sprang jag samtidigt som jag skrek! Kvinnan som berättat om mina spök-metoder var rädd för mig långt upp i vuxen ålder, ända tills hon insåg att jag är en snäll vuxen person som hade fruktansvärt bra fantasi....Och det har jag fortfarande, MEN min fantasi används till annat.....Nu skrämmmer jag inte barn längre, nu försöker jag bland annat att föra deras talan då de upplever att de blir orättvist behandlade i skolan.

OJ, undrar vem som orkat läsa ända hit??????

Utmanar:
CAROLA
ULLA
ANNA

Veckans tre ordspråk "måste" ju handla om KÄRLEK & LYCKA:

Människokärlek är som att vinka åt ett fullsatt tåg
- det gäller ingen särskild.
                                                              (Stig Johansson)

Vänskapen har en fördel framför kärleken,
den blir lättare besvarad.
                                                           (R M du Gard)

Den som vill uppleva lycka,
måste dela den - lyckan föddes till tvilling.
                                                           (Lord Byron, 1788 -1824)

VINTER KLARA & GNISTRANDE KRAMAR från mig

Lev & Må!