Sorg
I Motala har det hänt en tragisk olycka dagarna strax innan MIDSOMMAR
En 15-årig pojke blev påkörd av en lastbil vid lunchtid....
och han lämnade jordelivet OMEDELBART!
Trots att jag inte känner den drabbade familjen blir jag ledsen....
En god vän till mig kände den drabbade familjen.
Den goda vännen, plus några goda vänner till, skulle ut och äta den kvällen som olyckan inträffade....
Den goda vännen ringde mig och sa.
-Jag kan inte följa med ut och äta ikväll.....hon GRÄT...
HON VAR I CHOCKTILLSTÅND TROR JAG, HON GRÄT....OCH JAG BARA LYSSNADE...
Vad finns att säga?
En lastbilschaufför kör mot rött och kör på en mopedist, som mister livet...
SÅ MENINGSLÖST!
Efter telefonsamtalet grät jag också.....
Till och från tänker jag på pojkens familj...
INGEN kan förstå hur de mår....
VILKEN SOMMAR!!!!
Min MIDSOMMARAFTON var fylld av FAMILJ & VÄNNER
Vilken RIKEDOM jag har!!!!
Åt lunch hos goda vänner, det är en underbar tradition...
Färskpotatis, sill, nubbe, skinka, jordgubbar & grädde
Gick sedan hem och fixade potatisgratäng...
innan våra kvällsgäster kom,
den yngsta gästen är 4år och den äldsta 53år...
Har också firat yngsta sonens 8 1/2 års dag den 24 juni.
HIPP HIPP HURRA!!!
Han fyller ju på julafton så därför får han en "egen dag" den 24 juni...
Pengar, kläder och några småbilar rikare, blev han....
Nu ska jag börja packa husbilen inför vår resa ut i Europa.
Det ser vi fram emot!
BAMSE-KRAM till dig från mig!!!
LEV & MÅ!
Oh vad sorgligt Marianne. Jag säger det nästan varje dag att tänk om folk fattade vad de handlar om när de kör och sladdar eller bara går rätt ut i gatan, eller kör för fort eller vad som helst. Och detta att vara den som dödar någon annan för att man leker, ja jag har har sagt att jag skulle kunna göra vad som helst med den som gör mina barn något och skulle det hända för att någon lekt...ja då vet jag inte vad. men denna lastbilschaufför hade väl bråttom....till vad...midsommarfirande med sin familj......
Vill önska dig en trevlig resa och som sagt...ta det lugnt. Vi åker neröver i morgon tisdag och alla längtar såååååååå. Så det blir nog en snabb resa ner med någon övernattning.
Kram Ann
Hejsan!
Jag hittade hit från min vän Cloudberries sida. :)
Åh så sorgligt med pojken.... man gråter!!! Man inser hur himla skört livet är och hur allt kan ändra sig bara så där på en sekund! Man ska verkligen ta vara på varandra och livet och det ska man göra varenda minut!!!!
Åh så underbart det låter med en resa ut i EUROPA... det är nästan så att jag blir lite avis. Men jag önskar dig/er en alldeles underbar resa!
Kramis
M I N D I
När jag läste dagens Motala tidning (2007-06-27)tänkte jag på det Ann skrev här ovan, om lastbilschauffören.....Att han också drabbats.
Lastbilschauffören har enligt dagens tidning dött, och det finns inga brottsmisstankar bakom mannens död står det....Jag kan ju inte låta bli att undra: Hur dog han?
Var det hans eget val eller blev han så sjuk att t.ex. inte hjärtat orkade mer?
Tragiskt är det i alla fall.....
På många olika sätt.
Idag ligger regnmolnen tungt över Motala så det blir till att stöka innomhus idag.
Lev & Må!
Hej Marianne!
Klart ni ska komma hit nån dag...men dessvärre så jobbar ju jag på dagarna. 6 arbetsdagar kvar! Börjar räkna ner nu faktiskt.
Härligt att ni ska ge er iväg med husbilen igen. Blir ni borta länge?
Det här är första sommaren som INGET alls är inplanerat hemma hos oss. Har tidigare i vår tyckt det varit jätteskönt, kunna göra vad vi vill och greja med huset...men nu får jag nog erkänna att det börjar suga en del i semestertarmen.
Ser att du börjar få över lite av mina "webbkompisar". Först Eva "Cloudberrie" och nu Mindi....världen är bra liten. Mindi känner faktiskt en av dina och mina bekanta genom sitt jobb....nämligen mannen i familjen som bor närmsta granne med dina föräldrar! ;-)
Jaadu...EllaBellaBus är bland det bästa som finns givetvis..och jag kan inte förstå var tiden tar vägen. Vill inte hon ska bli stor SÅ fort..önskar man kunde stoppa tiden lite emellanåt! Du lär nog snart märka hur galen man blir som mormor!!
Usch ja så hemsk olyckan här i stan var. Jag känner inte familjen mer än att jag vet vem pappan är sedan Charlottenborgsåren. Hur klarar man av något sådant??? Inser också hur lyckligt lottad man man är som varit förskonad från olyckor i familjen.
Vi hörs! Kramar från Camilla
Glömde ju skriva om lastbilschaffören...
Fy vad hemskt även med hans dödsfall...tänk om den stackaren inte fick någon hjälp alls efter olyckan!!
Har ni något för er i morgon em?
Jag tänkte smita lite tidigare och är hemma vid 15.30 då är ni hjärtligt välkomna, om ni vill och har tid alltså!
Är Bella hemma än kan ju hon också följa med vet ja....kan säga till Terese också.
Vet ju att din dator krånglar så inte vet jag om du kan läsa det här men jag hör av mig.
